Hey Sugar Magazine

Hanna har sedan två års ålder hållits gömd med sin pappa Erik. Under deras isolerade tid har han tränat henne i jakt, vapenhantering och självförsvar, i hopp om att hon ska bli den perfekta lönnmörderskan. 

Hennes första uppgift är att döda Marissa, en kallhjärtad och korrupt CIA-agent som för femton år sen sköt ihjäl Hannas mamma. När filmen börjar har åren gått, Hanna är nu sexton och redo att ta sig an sitt uppdrag. För att komma Marissa närmare låter hon sig avsiktligt tillfångatas av underrättelsetjänsten som spenderat många år åt att leta efter Hanna och hennes pappa. 

Det är lätt att tro att ”Hanna” är en amerikaniserad action- eller en typisk hämndfilm, men trots sina fightscener har regissören (Joe Wright) lyckats skapa något nytt. Det är som att se en gammal saga i modern tappning. Manuset är kanske inte så originellt, men genom regi, foto och klippning blir filmen både nyskapande, spännande och framförallt andlöst vacker. Tempot är riktigt bra och trots att man inte är ett fan av techno så är det svårt att inte älska det stämningsfulla soundtracket, komponerat av The Chemical Brothers.

Det är lätt att fatta tycke för de härligt skruvade karaktärerna, inte minst Hanna - den supertrimmade mordmaskinen som kan bryta nacken av vem som helst, men som på grund av sin isolerade bakgrund blir skräckslagen av elektricitet och hormonkänningar. I rollerna ser du bland annat Saoirse Ronan, Eric Bana och Cate Blanchett. Gillar du spänning, mystik, fart och fläkt eller tycker du det bara är härligt att se hur en tanig tonårsflicka kan prygla en hel hop biffiga machomän utan att bryta en nagel, då är detta en ultimat film för dig.

Av: Marielle Lundgren